Nu har det lossnat

Vägde mig i fredags morse – vågen visade samma vikt som den har gjort hela långa sommaren.

Vägde mig i morse.  Har under helgen gått ner 4 kilo?! Fyra! Halleluja!

Fredag

Haha, kunde inte låta bli att kasta upp en fredags-flex-bild. Gäddhänget är på plats och det börjar faktiskt komma mer och mer muskler.

Träningen har *plötsligt* blivit ett måste i mitt liv. Det var många många år sedan jag kände så här. Har liksom ett sug efter att träna. Hoppas det håller i sig länge.

Jobbar fortsatt som en tokdåre men ser slutet på den här intensiva perioden om drygt en vecka. Jag har dessutom kommit på att om jag tränar så orkar jag lättare med att jobba. Märklig ekvation egentligen med på just mig fungerar den.

Har haft en fortsatt diskussion med min chef om min arbetsbörda, och den har resulterat i två saker. Dels är vi rörande överens om att anställa två personer till som ska ta delar av mitt jobb och dels handlar det om ersättning.

För någon vecka sedan bad chefen mig att räkna ut hur mycket jag hade jobbat i tid utöver 40 t/v detta år. Jag räknade och levererade siffrorna till chefen. (Det blev ganska många timmar, och då vet jag att jag räknade i underkant.)

Vi pratade om hur jag skulle få ersättning för dessa timmar och det slutade med att chefen skulle ta upp frågan med sin chef. Jag tänkte i mitt stilla sinne att detta inte skulle vara ett problem, jag har ju gjort jobbet och min chef är oerhört medveten om just det.

Igår kom han travandes och sa att han hade pratat med sin chef om min ersättning och att verksamhetsjuristen(!) var kontaktad och ville träffa mig.

Herregud vad stort detta blev, och vad skyldig jag känner mig! Ungefär som att det är mitt fel att jag har fått fler och fler arbetsuppgifter som jag dessutom har utfört….

Har en oro i magen över det kommande samtalet med juristen…

Nåja, det är livet, värre saker har väl hänt.

Nu ska jag ägna mig åt helt andra saker än jobb, jag ska sätta mig i bilen och åka på en ”Reunion”.

Veckan som gått

Lördag morgon, tid för reflektion!

Det har över lag varit en bra vecka.

Barnen har gått sin första hela ”riktiga” skolvecka och gillar fortfarande skolan. Det lugnar mitt mammahjärta. Så skönt att landa i att jag (vi) fattade rätt beslut när det gäller skolbytet, om man nu kan göra det efter så kort tid. Sen att jag får köra 4 mil extra varje dag för att hämta dem – det är det värt om de mår bra!

Jag har förvånansvärt mycket energi, så pass mycket att jag orkar fixa ”ordentlig” mat varje dag, i alla fall till barnen.  Själv får jag också i mig bra mat, även om jag misstänker att proportionerna mellan fett/kh/protein är mer än en smula skeva.

På jobbet är det ett furiöst tempo, men jag fixar det också, antagligen på grund av energin jag har.

Och den där energin då? Ja, jag tror den kommer av träningen.  I veckan fick jag en ofrivillig vilodag eftersom jag var tvungen att fixa en sak på jobbet en morgon när jag egentligen skulle träna.  När eftermiddagen kom samma dag var jag nästan överladdad. Min kropp tycks ha vant sig vid att tömmas varannan dag och blir en smula speedad om den inte får det. Så dagen efter körde jag ett dubbelpass bara för att försäkra mig om att jag inte skulle börja klättra på väggarna.

Inte riktigt dagligen, men ofta, upptäcker jag att kroppen är under förändring. Nu menar jag inte den sjuka träningsvärken som jag har några gånger i veckan utan det dyker upp muskler jag inte visst fanns och kroppen känns väldigt mycket ”tightare”. Om vågen hade varit på väg nedåt också så hade livet varit perfekt, men man kan ju inte få allt…

 

Man upphör aldrig att förvånas

Hoppla hejsan! Efter lunch igår dök plötsligt chefen upp på mitt rum och sa ”Vi måste fortsätta prata om din arbetssituation!”.

Som tur var satt jag ned i min stol med armstöd, annars hade jag väl slagit i golvet.

Vi fick till ett möte sent på eftermiddagen, som hör och häpna var riktigt konstruktivt. Ska bli intressant att se vad/hur resultatet blir.  Åkte i alla fall från jobbet med en riktigt bra känsla och på glatt humör.

 

Mod

Vet inte vad som har hänt riktigt, men jag har tydligen blivit väldigt modig – plötsligt.

Strax innan jag skulle åka hem i tisdags kom min chef in på mitt rum. Han konstaterade att jag såg trött ut. En stund efter att han gått igen skickade han ett mail där han skrev ”Jag vet att du har för mycket att göra – men du gör det fantastiskt!”.

Det där låg i bakhuvudet och skvalpade igår, och plötsligt fick jag för mig att faktiskt prata om det. Så jag ringde chefen och bad honom komma till mig och så började jag prata om HUR mycket jag egentligen gör.

Det var ett väldigt sansat samtal. Jag sa att jag inte var nära någon vägg, men att jag har fått fyra nya ansvarsområden på 1,5 år – som inte har kompenserats lönemässigt. Och att det finns saker som jag faktiskt inte hinner med…

Vi stötte och blötte en stund och så frågade chefen om vi kunde prata om min situation på ledningsgruppsmötet (som är idag). Absolut sa jag. Så idag ska det bli väldigt intressant att se OM det blir ett samtal om min arbetssituation och OM vi kommer fram till något vettigt.

Spännande!

Nu går det undan

Första arbetsveckan har bara rasslat förbi, och den blev 7 dagar.  Kommande vecka blir också 7 dagar….

Det är sjukt mycket på jobbet just nu. Så mycket att jag faktiskt knäar. Borde ha ett snack med min chef, men fegar ur känner jag.  Orkar inte ta den eventuella konflikten som skulle uppstå. Dumt kanske, men jag orkar inte.

Vad jag däremot har sett till att få tid till är träning, det var en dag när det inte fungerade och det gjorde att jag kom i obalans mentalt, men jag löste det genom att flytta runt lite i huvudet och kasta in en vilodag.

Maten har inte fungerat optimalt denna vecka, och min plan att ha koll på mina macros från och med i måndags gick upp i rök. Inser nu att det är mer rimligt att börja kolla på det i början av september.

Barnen började på sin nya skola i måndags, förvisso bara på fritids (skolstarten är idag), men än så länge är de nöjda. Måtte det hålla i sig!

 

Sista dagen

Jaha, idag är det sista dagen på semestern.

En väldigt konstig semester.  Vi har inte åkt någonstans eftersom det har varit så sjukt varmt, utan ”bara” varit hemma. Och på grund av värmen har det inte blivit något gjort hemma heller.  😈

Det enda positiva med denna sommar har varit att jag kommit igång och tränat, och herrejösses vad jag tränar – och älskar det!

Trots otaliga timmar på gymmet rör sig inte vågen ett skvatt, så jag tänker sluta väga mig ett tag nu. Jag KÄNNER mig mindre, men inte ens måttbandet ger mig rätt.

Inser att jag måste börja följa mina macros om det ska hända något på vågen. Äter inte ”fel”, men fel proportioner. Om någon vecka eller två, när uppstarten av jobb och skola är avklarad ska jag titta lite närmare på just maten.

På tisdag börjar båda barnen på sin nya skola. Det gör mig en smula stressad, för vi har inte fixat nya kläder och gjort den förberedelse som jag hade önskat. I ärlighetens namn beror det på att jag inte har varit 100% närvarande, jag har inte orkat. De har faktiskt en pappa också tänker jag, fast jag vet att han inte alls förstår vad det hela handlar om…

Det kommer att vara en stor förändring för barnen, som jag verkligen måste vara delaktig i. Ska göra mitt bästa för att skifta fokus från mig själv till dem.

Och mitt eget jobb, som börjar imorgon, kommer att vara helt galet under de kommande två månaderna. Faktiskt så galet att jag har svårt att greppa det. Men det löser sig det också, bara jag är på plats och kan börja strukturera upp det hela.

Nu tänker jag åka och träna, innan alla har vaknat!  😀

Nya rekord!

Jag är så enormt glad över att jag har kommit igång med träningen igen.

Utvecklingskurvan är verkligen brant och jag putsar rekorden nästan dagligen.

Just idag kapade jag tiden på 1500 m rodd med 1,5 minut! ?

Semester?!

Den här sommaren kommer att gå till historien som den varmaste och j-vligaste någonsin.

Det går ju inte att göra någonting! Dygnet runt är det varmt, kvalmigt och vidrigt. På dagarna kan man inte röra sig och på nätterna kan man inte sova.

För första gången har vi beslutat att inte åka på någon semestertripp, det är helt enkelt för varmt. Jag fixar inte riktigt att existera när det konstant är över 30 grader….

Men, denna sommar kommer även att bli ihågkommen som sommaren då jag började träna. Jösses vad jag tränar! (I ett svalt gym ska tilläggas, tidigt på morgonen eller sent på kvällen.)

Ärligt talat vet jag inte vad som har flugit i mig, men jag tränar minst varannan dag och har så gjort  sedan 4 juli. Kör ett program enligt Stronglift 5×5 som passar mig alldeles perfekt nu när jag har kommit in i det.

Konditionen är fortfarande i botten (borde kanske sluta röka?), men utvecklingskurvan är fortsatt uppåt i alla fall. Och styrkan – den finns där! *överlycklig*

Märker att jag måste finslipa mycket av tekniken i rörelserna, den sitter faktiskt inte i ryggmärgen. Men det är skönt att komma på vad felet är när det inte går bra, en liten korrigering så är man på banan igen!

Viktmässigt händer det inte ett skvatt. Jag irriterar mig på det men orkar i ärlighetens namn inte lägga så mycket energi på det. Det får vara som det är, nu är fokus på att träna – och överleva den här varma sommaren!

Världshändelse!

Jösses Amalia!

Jag har för första gången i mitt liv sprungit. (Nej, jag springer ALDRIG!)

En hel kilometer. (Blev något fel i huvudet, borde ha varit max 2 meter.)

På ett löpband. (Det är alltså något som rör på sig hela tiden.)

Helt otroligt! Känner mig en smula chockskadad.

Stäng av värmen, snälla!

Jag står inte ut i det här vädret – det är på tok för varmt!

Det finns en mängd saker jag skulle vilja göra på dagarna, men det blir inget gjort. Jag fixar inte värme, har aldrig gjort, och nu är det verkligen extremt varmt!

Har enorm lust att slita på gymmet, men enda chansen att få till det är tidigt på morgonen, innan hettan har anlänt. Problemet är att jag inte kan komma loss varje morgon….

Men hej, jag gör så gott jag kan, och det är väldigt mycket mer än tidigare.

 

Nionde semesterdagen…

Nu är jag inne på min andra veckas semester, och just idag tänker jag faktiskt inte åka till jobbet. Tror jag.

Jag har väntat på fyra leveranser av datorer, som skulle ha kommit under midsommarveckan, men som behagade komma igår.  Eftersom det är viktigt att managera datorerna så åkte jag till jobbet vid halv nio igår kväll och påbörjade det jobbet.

Orkade inte längre än till halv ett i natt, så då åkte jag hem igen. Trots att jag var helt själv så tog det  en sabla tid, fick inte mer än en fjärdedel klart. Så det lär väl bli fler nattliga resor denna vecka.

Är helt slut av värmen. Hur är det ens möjligt att ha över 30 grader så lång tid? Min hjärna fixar inte det, det blir bara snömos i huvudet och jag tappar humöret titt som tätt. Tack och lov kan man bada! Det har verkligen blivit min räddning.

 

 

Tungt

Äntligen säger jag, äntligen har tempot minskat drastiskt på jobbet.

Öh, ett jobb jag borde ha semester från denna vecka men väljer att jobba ändå, för att kunna komma tillbaka i augusti och slippa massa surdegar med långa startsträckor.

Konstigt nog är det så att när jag har mindre att göra så tar saker så mycket längre tid. En effekt jag har tänkt på tidigare. Men jag antar att det har med tempot att göra, har man inte bråttom så jobbar man också långsammare.

Bortsett från jobb så har jag kommit igång med träningen. Riktigt ordentligt till och med. Har varit på gymmet fler gånger de senaste två veckorna än totalt sett de senaste tre åren! Helt sjukt, har sanslös energi och kan dessutom gå på riktigt tungt – styrkan finns där.

Ja, livet är bra nu så jag passar på att njuta medans jag kan!

Hej hopp!

I måndags gick jag i mål med ett jätteprojekt, ett projekt som har varit mer intensivt än något annat jag har gjort på jobbet. Jag har använt all min överkapacitet för att ro detta i hamn.

Som tack för insatsen vaknade jag i tisdags morse med migrän! Det var bara att lägga sig i soffan tills det gick över, vilket det gjorde på några timmar, och sen åka till jobbet.

Resten av veckan har tempot varit fortsatt högt, och det är inte snack om att gå på semester på måndag som var planen. Behöver jobba ytterligare några dagar innan jag kan ta ledigt.

Tro det eller ej, men jag har varit på gymmet! Och sablar vilken träningsvärk jag har skaffat mig.

Känner mig lätt i kroppen och nästan hög just nu (ja, det finns anledning – i lösenordsskyddade inlägg). Mentalt och kroppsligen mår jag ovanligt bra, sen att det är sjukt mycket på jobbet bekommer mig inte så mycket. I alla fall inte mer än att jag suckar åt eländet.

Idag ska jag ta mig i kragen och åka och hälsa på vänner som jag har försakat den senaste tiden, och imorgon ska jag träffa chefen för ett avstämningsmöte inför hans återkomst till jobbet. Han har varit borta ett antal veckor nu då jag har ”chefat” så det finns en del att berätta.

 

Sköna söndag?

Efter att ha överlevt ytterligare en i raden av helvetesveckor på jobbet sitter jag denna söndagsmorgon med mitt kaffe och njuter. Andas och bara är.

Jag begriper inte vad som har hänt i år, kan inte minnas att det har varit riktigt så här mycket att göra någonsin, och aldrig under så lång tid! Okej en vecka, men nu är vi inne på femte veckan!

Under veckan har jag fått små utbrott av frustration. Har en lång lista som egentligen består mest av småsaker, men jag har inte hunnit att ens börja beta av den, bara fylla på.

För att inte bli helt galen bestämde jag mig i torsdags morse för att bara hantera alla akuta saker som dök upp under torsdagen och fredagen, och låta listan vara tills på lördagen. Det beslutet gav mig en tillfällig andningspaus.

Drog iväg tidigt till jobbet igår, och blev sittandes i över 10 timmar – men nu är listan slut!

Så underbart skönt att slippa stressen över att inte hinna. Dessutom hann jag med en del andra saker också när jag ändå var på jobbet. Att få arbeta utan att bli avbruten och störd hela tiden är sannerligen underbart.

Som tur var blev det inget ramaskri hemma över att jag ville jobba en lördag, resten av familjen skulle nämligen åka och hälsa på vänner.

När jag väl kom hem på kvällskvisten bestämde jag mig för att äta riktigt gott:

Laxburgare!

Jag njöt verkligen av måltiden och av vetskapen att min lista var avverkad.

Men nu är det en ny dag, en dag som innehåller tvätt, matlagning och bakning….