Glad över det lilla

När jag hade fått i mig frukost igår åkte jag till jobbet. Där lyckades jag göra något i stil med 20 timmars jobb på drygt tre timmar. Ekvationen kanske tycks märklig men vad jag menar är att mån-fre tar det hiskeligt lång tid att göra saker eftersom det blir ständiga avbrott. Älskar att få sitta i min ensamhet och jobba koncentrerat. Något annat jag älskar och som ger mig inombordsenergi är att upptäcka att mina snyggbyxor sitter ovanligt löst! Upptäckte det när jag gick runt på jobbet och kom på mig själv med att storflina. Inget ont som inte har något gott med sig alltså! Det var väldigt skönt att sen kunna lämna stället redan på förmiddagen och känna att jag var färdig. Högarna var puts väck!

På vägen hem funderade jag på allt som behöver göras i trädgården. Det är några träd vi borde ta ner, buskar som ska klippas och löv som ska krattas. Med tanke på att det var strålande sol och skapligt varmt borde jag ta vara på tillfället och göra allt detta.

Kände att jag var laddad med energi när jag väl kom hem (efter att ha svurit åt Postnord eftersom det inte gick att hämta ut paket på affären eftersom deras system låg nere!), så fram med ”jobbarkläderna”. Drog på mig en rutig jobbarskjorta och klev i mina svarta snickarbyxor.  Dags för dagens andra breda flin! Senaste jag hade dessa byxor kunde jag stå och gå i dem, sitta var otänkbart, men nu satt de löst! Inte så att jag tappade dem, men jag kunde utan problem röra mig i dem, böja mig ner och sitta i dem utan att inälvorna pressades upp i lungorna. Kände mig som en drottning där jag svingade motorsågen i trädgården, i löst sittande byxor!

Hade en fantastisk eftermiddag, fick massor gjort i trädgården och fick dessutom hjälp av 11-åringen. Vi växlade mellan att jobba som dårar och sen sitta och njuta av solen.

Tänk att en sån liten sak som lösa byxor kan ge så mycket energi och få en att må så bra!