I-landsproblem

Min ständiga jakt på jeans fortsätter. Jag har något motvilligt accepterat att mina svarta älsklingsjeans från USA inte går att få tag på längre. Jag MÅSTE hitta ett alternativ, hur plågsamt det än är. 

Den gångna helgen har jag provat över 25 par jeans – jag är galet trött på jeans!

Mitt utlämningsställe för paket, tillika min livsmedelsaffär, tror att jag är smått galen. Inte nog med att jag på sista tiden har beställt sjuka mängder kläder (läs: jeans) jag har dessutom returnerat samma mängder. 

Kan bara besviket konstatera att jag inte hittar några nya favoriter. 

Det enda par som satt helt okej var tyvärr blåa, med hitte-på-slitningar. Såg för hemskt ut. Mina telefonstolpar till ben kommer inte till sin rätt i jeans som ser ut som finska flaggan. 

 

Hemsk bild eftersom jag lutar mig framåt, men telefonstolparna syns TYDLIGT.

Efter helgens hysteriska provning behöll jag till slut ett par, det par av alla de svarta som var minst dåliga, för jag måste ha ett par jeans. Har dem faktiskt på mig i skrivande stund och jag trivs inte i dem kan jag säga. Midjan landar under brösten och de känns ”stickiga”. Men vad gör man inte?

Galet i-landsproblem. Folk dör i covid 19 och jag gnäller över jeans. 

Sånt är livet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.