Adjö

Igår var det en väldigt tung dag. En dag då vi tog ett sista avsked av en, för familjen, oerhört viktig person. En person som funnits i mitt liv sedan jag föddes. Som funnits i mina barns hela liv. En stöttepelare i mångt och mycket. En person som klev in som ”reserv” när min pappa dog, en reservpappa till mig och reservmorfar till barnen – ett uppdrag som togs på väldigt stort allvar.

Usch och fy vad det är jobbigt när människor dör, och ännu värre upplever jag att det är på begravningar. Det är som att sorgen blir koncentrerad.

Men, vi tog oss igen dagen trots allt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.