Hur man vet att det är 1 december

Igår eftermiddag fick jag sms från 11-åringen och blev påmind om att det minsann är 1 december idag:

Jag har faktiskt inte haft en tanke på adventskalendrar. Visst, jag har sett dem i affärerna men inte riktigt fattat att det är SNART, typ IDAG som de ska börja användas. Ja, jag åkte till affären och köpte varsin till barnen igår – fast jag egentligen tycker att godiskalendrar är ett otyg.

En annan sak jag också gjorde igår var att köpa ny bil.  Än så länge är jag nöjd med den, fast det grämer mig att jag inte tog en ordentlig diskussion med säljaren om priset. Jag fegade ur när jag väl satt där. Men men, nu har jag ny bil och jag har bestämt mig för att jag inte ska ”känna efter” så mycket när jag kör den. Minsta lilla vibration eller ovanligt motorljud kommer INTE att göra att den rasar ihop – så det så! Nu får det fan vara slut med självframkallad ångest!

Jag måste också berätta att jag igår gick runt med en världsmästarkänsla, för i förrgår kväll lyckades jag – lätt! – ta en certifiering i den kommunikationsplattform jag jobbar i. Testet var på engelska och 180 minuter långt, och det utförde jag sittandes vid köksbordet sent i onsdags kväll. När man väl är färdig så får man resultatet ganska omgående och jag lovar att jag vrålade så att taket nästan lyfte när jag läste mailet där det stod:

Ja, det var trots allt en bra dag igår. Hoppas att det blir det idag också!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.